Hoppsan Kerstin

Igår var det ju löpträning med PT Tommie som gällde, gud vad roligt det var om jag sagt att saker var jobbigt förut kan jag säga att detta var det jobbigaste, men man klarar så mycket mer än man tror, det liksom sitter i huvudet. 

 

Tommie hade bestämt att vi skulle köra ett Coopers test  Vi skulle springa allt vi hade i 3 km ghaaa, jag tänkta han är galen springa 3 km första dagen, men det var ju för att kolla hur vi låg till.

 

Vi började med att värma upp genom att jogga lätt i 1,5 km , haha ja ni som läser min blogg vet ju att jag brukar springa 2,5 km, så att värma upp 1,5 km  känndes väldigt ovant men det gick bra. 

 

Efter det körde vi lite olika teknik övningar, det var kul, man kan säga tat vi inte hade tekniken för det, men dom ska jag träna mer på tror verkligen dom kan förbättra mig som löpare.

 

när vi hade kört dom övningarna och kommit fram till starten så körde vi 3km löpning, vad olika alla låg eller två av oss var snabbare dom andra sprang i klumga och jag sprang sist, men är så nöjd med mig själv som genomförde testet som jag inte trodde jag skulle klara av, men jag sprang och sprang efter min förnmåga brydde mig inte ett dugg att jag inte ens såg dom andra, jag gör ju detta för mig själv.

 

När tetst var klart då fick vi veta hur vi låg till  man kunde vara dålig ganska bra bra  och jätte bra och hör och häppna jag var Ganska bra hur bra är inte det ? det är ganska bra men för mig jätte bra. Fick även en bra tid för att vara jag bättre än när jag brukar springa 2,5km.

 

Inte nog med det så joggade vil tillbaka till bilarna sisådär 2 km, så en massa kilometer för mig blev det och jag gjorde det, jag psrang och sprang, har aldrig sprungit så långt någon gång förut.

 

idag är jag rätt mör i kroppen, men det är bara en härlig känsla.